Weißbier

Allt som kan gå fel går fel i mina drömmar för tillfället. Inatt drömde jag igen, alla datorer på jobbet strulade till sig rejält. Efter att ha bott två dagar i Helsingfors började vi fundera var våra cyklar fanns. Ingen av oss visste om vi hade ens tagit med dom, om de blivit stulna eller om vi tappat dem från cykelställningen på bilen.

Jag har fått expertråd av blivande sambo. (känns ovant, lite löjligt men också oerhört roligt och tryggt att säga sambo. Jo jag kommer också använda ordet i fortsättningen) Jag har så innerligt försökt tänka på en kall weissbier i trevligt sällskap för att inte drömma otrevliga saker som gör mig nervös. Men weissbier rådet har inte fungerat på mig ännu.

På tal om weissbier så har ja nu i två veckor suktat efter en Franziskaner. Arbetsveckorna igenom har jag längat efter en kall på Jakobstads ultimata pub. Men till min stora förskräckelse har jag nu två helger i rad fått gå hem utan eftersmaken i munnen av en vit öl. Obsevera att jag inte skrev ljust öl. Jag är absolut ingen ölexpert men efter att jag började provsmaka lite flera olika sorters öl kan man lätt konstatera att det är synd att Finland har så rutten ölkultur. Öl är så mycket mera än Lapin och Koff.

När vi var i Berlin i sommar så fick jag möjligheten att dricka weissbier på kran som hade tillverkats i världens äldsta bryggeri. Det kändes lite speciellt faktiskt. Men ölen smakade ganska lika dom andra weissbier jag druckit.

Kanske man i helgen hinner på en Hoegaarden efter att vi har packat upp och fått ordning i vår lägenhet. Mums!

Öl invid Berlins TV-torn.