Boktipset

Den förlorade sonen, Ett krigsbarn i Uppsala 1940-1947 av Bertil Roslin

Sitter i min läshörna och läser. Intressant läsning och spännande med gammalt vänligt språk. Ibland när jag läser boken så tror jag att ord fattas ur meningen men svenskan på 1940-talet var tydligen på det sättet. Språket som då skrevs påminner lite om finskan som den är nu. Svenska skriftspråket var på nåt sätt kortare och mera slagkraftigare på den tiden. Precis som finskan är nu. Det är lite synd faktiskt att den svenskan fallit bort med åren.

Skulle gärna vilja lära mig mera om Finlands krigshistoria. Men många datum, årtal och många olika länder gör mig förvirrad. Min hjärna klarar bara inte av att få ihop allt till något bindande och konkret. All info blir liksom hullerombuller. Säkert skulle jag bli bättre på det om jag bara läste mera böcker. Jag borde köpa en bok, krigshistoria berättat på ett enkelt sätt. På nybörjar eller barnnivå. Ajaa, men det är det som kallas grundskola. :)