Då var det loppet sprunget. Det regnade i princip hela lördagen och det slutade inte innan Midnight Run. Jag hade varit på firmafest på fredag så jag var kanske inte i bästa skick för att fara på en 10km länk. Jag har inte heller sprungit på över 3 månader. Endast en gång var jag 5km. Men jag ville ändå delta när jag hade anmält mig och såhär efteråt ångrar jag inte alls att jag deltog. Det var ett speciellt lopp eftersom det gjordes på kvällen i mörker. Längs med banan spelades bra musik som gjorde att man fick mycket bra feelis och bara sprang vidare med ett leende på läpparna. Det var inte bara frågan om playback från CD skiva utan på två ställen var det DJ´s som stod och spelade. Riktigt häftig! Innan start piskade regnet ner och jag höll nästan på att frysa ihjäl. Tänkte flera gånger skita i hela loppet för jag frös så att jag bara skakade. Men efter att ha sprungit en km så hade jag fått upp värmen i benen och det tog inte länge innan jag också hade fått upp värmen i fingrarna.
Poppe är för tillfället i Wien på jobbresa. Förut hade jag inget emot att hon nu som då befann sig på resa. Visst är det ännu helt okej också att vara ensam i bland och ha kontrollen över tv´n. Men det känns som att jag på något sätt önskar att hon vore mera hemma. Det har bara börjat kännas lite som att jag heller nog skulle han henne hemma. Det är så ensamt. Nå kanske det blir bättre sen när kissona kommer hem efter att ha varit på grön-bete hela sommaren på Heisala.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar