Igår kväll satt jag med en kompis hela kvällen och hörde på trance, hardstyle och hardcore. Det ekade i lägenheten och vi kunde knappt höra varandra när vi skulle prata med varandra. Men det kändes också på nåt sätt overkligt eftersom jag ännu för ett år sen trodde att jag aldrig kommer hitta någon som tycker om liknande musik som jag hör på. När man sitter och lyssnar på musik för sig själv hela tiden, och när man på fest får arga blickar för val av musik så känns det överväldigande att kunna sitta och prata elektronisk musik en hel kväll och vara på samma nivå.
Föregångarna:
Jean Michel Jarre
Kraftwerk
Eurythmics
Yello
Oförglömliga 90 tal:
The Age Of Love
Ouside World
Power of American Natives
Mayday
Right In The Night
Redemption
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar